Your words to me just a whisper

Blah, konstig dag idag. Vaknade med en söt havsvind vid min sida och gick ut och åt frukost. Körde hem till Knärpes och lunchade på nya caféet i Vridin (deras lax&avokadosallad rekommenderas varmt!) tillsammans med en rolig Lina. Hjälpte pappa med löner samt personalfrågor (jag vet att jag åtminstone kommer att bli en bra personalchef en vacker dag). Yrade omkull mig själv med djupa tankar och filosofier (varför måste man alltid vara så dramatisk men samtidigt hata när livet bara går som en raksträcka) och blev på konstigt melankoliskt humör. Förstår inte riktigt hur man överhuvudtaget kan vara ens liiite olycklig med tanke på att man har hälsan i behåll, en trygg familj som älskar en och vänner som man både kan skratta och gråta med. Och många materiella saker utöver det som ju sist och slutligen inte spelar så stor roll. Men ja, tydligen är just detta något människan aldrig verkar kunna lära sig - att leva i och ta vara på nuet.

Så nu sitter jag här, mitt i natten (surprise, jag är tillbaks i min cp-dygnsrytm) och konstaterar att det coolaste som hänt idag är blixten som precis lyste upp hela himlen.