Vamos!

Back on track. Efter gårdagens 12-timmars-skönhetssömn så är jag pigg och alert igen. Nu är jag på väg till Strampen för att möta upp Meri och diskutera och älta sönder våra liv (roligare om man är två).

Ska försöka dra en kort version om helgen nu och bilder får ni i ett senare skede.

Onsdag var bastukväll. På torsdagen anlände Sara till Vasa stad och jag skulle såklart ta henne på barrunda. Vi gick först till Strampen och satt där så länge solen var framme, efter det via Ollis som såklart var stängt, synd eftersom Sara kunde fått se ett typiskt finlandssvenskt "härjar-ställe". Efter det gick vi via Fontanas terass där det var okej med folk men mest okänt så vi gick vidare till Sky där kvällen slutade. Helt ok kväll men Vasa kunde bjudit på lite mer action för att vara dagen före midsommarafton då typ alla är lediga tyckte jag.

På fredagen tog vi färjan över till Eskilsö (Kaskö) och firade midsommarafton traditionsenligt på Solviken. Det bjöds på nostalgi, grillmat, sol, skratt, dålig humor, saxofonlåten x antal gånger (samt shakiras waka waka låt...), dans på bord, dans på bänkar, dans på terassen, dans på stenar o.s.v.! Det var faktiskt en ovanligt lyckad midsommarafton, utan så mycket härjande och mest bra fiilis och mycket dans som sagt.

Efter kanske tre timmars sömn ringde väckarklockan halv nio och det var dags för Juliennes konfirmation i kyrkan. Och vilken andakt säger jag bara... Hehe, jag måste faktiskt få skryta lite över att jag & Cecilia t.o.m. var och tog nattvarden och förhoppningsvis fick syndernas förlåtelse för åtminstone fredagens rabalder. Vinet smakade inte det bästa kan jag berätta.

Under dagen hade vi ett jättefint och trevligt konfirmationsfest och jag, Sara, Cecilia & Meri kände oss som tjejerna i Sex & the city där vi låg i våra festklänningar i några solstolar och sippade champagne, haha. På kvällen blev det urspårat villafest med vänner allt från norr och söder. Riktigt kul det också faktiskt.

Nu blev det här mycket längre än jag tänkt och jag måste åka iväg så ni får nöja er med detta. Puss&kram!

Ett svagt hej-jag-lever

Oj hoho. Vilken helg säger jag bara. Fullt ös medvetslös och nu är jag helt slut. Har haft så otroligt roligt hela helgen (okej då, fyra dagar förklarar kanske lite mer...) och därmed är jag så himla slö och trött idag så jag, Jennifer Adriana Ivars ska gå och lägga mig nu. Klockan halv 10 en måndagkväll. Och det är gaaaanska ovanligt om ni har läst mina tidigare inlägg då jag har varit vaken kl. två nästan varenda natt de senaste veckorna.

Jag ger er mer detaljer om helgen imorgon istället. Idag bjuder jag på en väldigt angenäm låt som har spelats ungefär tvåhundratrettiosju gånger denna helg. Men så jäkla bra iallafall! Go juckande-saxofon-killen!

Stockholmsbrud på besök!

Över midsommarhelgen så kommer min söta underbara rara Sara att vara på besök här i de tusen sjöars land så jag kommer högst troligen inte att skriva i bloggen denna helg. Dels för att hon är här och dels för att helgen är fullbokad med roliga midsommarplaner (läs: fester), tjoho! Uppdaterar er på söndag eller nästa vecka istället. Trevlig midsommar allihopa, puss!

Can't sleep when the sun goes down

Alltså vad har hänt med min dygnsrytm egentligen? Nu är klockan över 1 och jag är vaken såklart. Tror jag skyller på den finska sommaren som är så ljus på nätterna så man helt enkelt får fucked up dygnsrytm.

Idag har jag skött massa ärenden åt pappa, hjälpt mamma inför Juliennes konfirmation på lördag och testat mina gröna fingrar.

Det här blev resultatet:

Sen har jag spenderat hela min kväll på att göra mitt livs högst troligen mest omsorgsfulla och påkostade (inte prismässigt men tidsmässigt, det tog ungefär 6 timmar haha) present åt Sebastian som fyller 21 år idag (alltså igår då eftersom klockan har passerat midnatt...). Den blev så bäst och han kommer att bli överlycklig och ha ett fantastiskt minne för resten av hans liv. Ger man så får man tillbaks (då syftar jag på allt han har gett mig - och inte genom presenter alltså). Han ställer alltid upp för mig, finns alltid där och kommer alltid att göra det. Samtidigt som han är en av de få människor i mitt liv som i de livets tyngsta stunder fortfarande får mig att ha hopp för mänskligheten (läs: främst alla män). Det finns få människor i denna värld som är så snälla som honom. Jag avslöjar väl senare vad det är jag kommer att ge honom...

Dagens (nattens) låt

You sit there in your heartache

Waiting on some beautiful boy

To save your from your old ways

You play forgiveness

Watch it now- here he comes

He doesn't look a thing like Jesus

But he talks like a gentlemen

Like you imagined when you were young

Can we climb this mountain

I don't know

Higher now than ever before

I know we can make it if we take it slow

Let's take it easy

Easy now, watch it go

We're burning down the highway skyline

On the back of a hurricane that started turning

When you were young

...och vad jag gör vaken ännu? You tell me.

Dagens tips

Idag tänkte jag dela med mig av mitt bästa (och roligaste) sätt att väcka en lillasyster (blir ännu roligare när personen i fråga är i de lättretliga tonåren) med en måndagsmorgon.

1. Smyg in i lillasysterns rum.

2. Lägg på hög volym på stereon och spela en låt som denna.

3. Spring ut och invänta vrål.

Bonus: Ganska underhållande på samma gång.

Toppenhelg!

...eftersom man tydligen hade sådär roligt ute i Helsingfors så blev det att stanna där ända tills idag, och jag har haft en så otroligt rolig helg! I fredags var vi ute och gjorde Hesas nattliv osäkert, dansade och yrade med massa folk (många "hesa-dajjoo" som var ute och som bjöd på underhållning med sin fina dialekt och uttal. Ex. Va kelaa du nu? Haha, om vi har skrattat åt dem...). Nästa dag var nog den skönaste på länge, jag drog en ca. 4-timmars walk of fame (inte walk of shame nä, that's so 2009.) mitt inne i stan. Måste bara berätta om dagen, den var så flummig och patetisk, haha. Life is a movie som sagt...

Det hela börjar med att jag stiger på spårvagnen som jag tror ska ta mig tillbaks till Vallila men börjar fundera lite när vi åker förbi samma affärer igen som vi åkte förbi för 10 minuter sen -fast åt andra hållet alltså... Stiger av vid salutorget (lät ju som det borde vara relativt centralt så jag borde hitta min rätta spårvagn...), chillar lite på torget, köper jordgubbar, ser och fotograferar domkyrkan med en turistgrupp, ser en jultomte mitt på gatan (??), går in på turistinformationen och pratar rikssvenska för att verka som en svensk dum turist istället för en finsk alkoholist som inte hittar hem, får nya direktioner om spårvagnen, går till hållplatsen där den borde gå ifrån men ser att de såklart bygger om banan så de har flyttat hållplatsen till ett annat ställe. Suckar, tycker att jag förtjänar en fikapaus och sitter och tittar på alla människor som går förbi caféet. Hittar ett annat torg och hoppar denna gång på första bästa spårvagn och frågar om den går till Vallila och det gör den säger chauffören på knagglig svenska. Hoppas på det bästa och kommer faktiskt till den rätta hållplatsen där jag ska stiga av, wohoo. Råkar gå förbi en kyrka där brudparet precis råkar komma ut och alla slänger ris på dem. Jag som älskar bröllop står och tittar på en stund. Sen möter jag upp Cecilia & hennes kompis, vi köper glass, sätter oss i en park och skrattar åt gårdagen och min intensiva dag. Mycket man kan hinna med på bara en dag... Längesen jag haft en dag då jag känt mig så lycklig för ingenting speciellt egentligen.

En timmes powernap på det och vi var redo för kväll nr. 2. Provinssi skippade vi, kändes inte så lockande när det var så dåligt väder. Vi åkte istället på en grillfest hos några bekanta ute i Esbo där det var jättetrevligt med god mat & dryck. Efter det in till stan igen för att besöka Svenska Puben och efter det blev det The Tiger igen, som måste vara den finaste nattklubb jag har sett i hela mitt liv tror jag. Så himla stor och vackert inredd! Definitivt värt ett besök igen nästa gång man besöker Helsingfors.

Hesa

Nu åker jag på en liten snabbvisit till vår huvudstad Helsingfors. Julienne är på MGP-läger den här veckan och har bl.a. fått testa spela in sin låt i en studio, blivit fotograferad, spelat in reklamfilmer till MGP, träffat en koreograf/artist som berättat hur hon ska agera på scen på bästa sätt o.s.v. Avis? Jag nej....... (Om någon har missat det så är min lillasyster med i Melodi Grand Prix och ska tävla med sin låt "De e så skönt att vara kär". Finalen är i oktober!) Ikväll ska alla finalisterna ha konsert endast för föräldrar och syskon där de ska framföra sina låtar. Det blir en mycket spännande kväll!

Underbara, älskade finska sommar.

Planen var att lägga mig i en solstol för att eventuellt hinna få lite fräsch färg innan helgens förutspådda regnväder (som tydligen är på väg hit passligt till Provinssi, suck.). Men nej, det hela slutade med att jag redan efter ynka 15 minuter halvt hade förvandlats till en isglass och surt fick gå in och ta på mig en tjock kofta & ullsockor. Ursäkta jag trodde vi befann oss i mitten på juni - men hade tydligen fel. 14 grader och isande vind är väl ända att ta i. Vad hände med den globala uppvärmningen egentligen...

Nåja, hursomhelst så har jag som jag skrev igår bestämt mig för att spendera sommaren här hemma (trots det underbara vädret...). I våras var jag i valet och kvalet mellan att stanna kvar i Stockholm eller flytta hem, men det kändes som att man får mest ut av sommaren här hemma iallafall. Här hemma är allt så lugnt & skönt och allt flyter på av sig själv och man har sina traditioner. Man behöver inte tänka och ta så mycket ansvar som när man bor själv i ett annat land, utan allting löser sig alltid på ett eller annat sätt. Stockholm är säkert som bäst på sommaren, det betvivlar jag inte på, men det är ju som bäst här i Finland på sommaren också. Det som var synd med att lämna Sthlm var ju att på slutet av våren började man känna att "grundstenarna" och tryggheten som krävs i ett liv började falla på plats men då skulle man förstås lämna stället. Vi finlandssvenskar hade vår lilla "sekt" som träffades åtminstone över helgen och man hade alltid någon att ringa som hade tid att träffa en. Man hade kommit över den där tyngsta tiden då det ibland fanns vissa kvällar då du hade ringt alla du kände men alla var upptagna och du var tvungen att vara själv, vare sig du ville eller inte. Därför var det såklart ledsamt att lämna stället där du var på väg att bygga upp ett "nytt liv". Meeeen ingen har ju sagt att man inte kan flytta tillbaks heller. Det var väl främst det jag tänkte när jag bestämde mig i våras, jag kommer hem över sommaren och eftersom jag inte har något som binder mig här så är det ju bara att åka tillbaks i höst om det känns så. Eller åka någon helt annanstans.

Jajja!

Nej, det är inte första april och ja, du ser rätt.

Denna onsdagsnatt klockan halv 3 då jag inte riktigt vet om solen går ner eller upp, bestämmer jag mig för att ta itu med bloggen och ge den en chans - once again. Saknar ändå att få skriva av mig då och då och eftersom jag på sista tiden fått höra att det faktiskt finns några själar där ute som gillar att läsa om mitt liv och mina flummande filosofier så ska jag väl försöka göra dom glada nu också. Som ni ser har jag dessutom försökt ge min blogg ett litet ansiktslyft, nog för att den säkert ska ändras x antal gånger ännu eftersom jag inte kunde satsa 110% på utseendet just nu med tanke på vad klockan är och att jag ska upp och jobba imorgon.

Okeeeeeeeeeeeeeeeeej, lite längesen sist jag uppdaterat här såg jag. Jag får väl ge er en snabb uppdatering om mitt liv och försöka keep it short - vilket jag ju inte direkt är världsmästare på men...

Här sitter jag nu - i min lägenhet i Vasa efter en kväll som spenderats tillsammans med Merituuli, Tom & Cecilia (okej, jag har mina gamla trogna vänner kvar iallafall, det känns ju skönt att veta.). I våras bestämde jag mig mitt i värsta beslutsångesten för att komma hem till Vasa & Närpes över sommaren. Hösten är totalt oklar, vet varken vad jag vill göra eller var jag vill vara. Några alternativ har jag väl men får se lite närmare hösten vad som känns bäst. Jag försöker från början till slut alltid följa min magkänsla (eller hjärtat) och gör oftast det som krävs för att få mitt mål eller min dröm att gå igenom, men just nu säger varken hjärtat eller magen så mycket så då är det ju lite knepigare att veta what to do.

Idag skulle jag iallafall beskriva mig med orden lycklig, filosofisk (my-life-is-a-movie-stil såklart), glad, ledsen, stolt, sprallig, grubblande, trött, nyfiken, lugn, ärlig, likgiltig, positiv, realistisk och nöjd. Livet är ganska som vanligt med andra ord... :)

Nu tänkte jag precis börja berätta om min sista tid i Stockholm men nej, klockan är alltför mycket så jag får helt enkelt ta det en annan dag. Kanske redan imorgon... Ska försöka med min gamla rutin att blogga ett inlägg per dag ungefär.

Kul om ni vill följa med - eller låt bli. :)

Wohoo, I'm back - and it feels great!

...och den här låten somnar jag åt i natt: