onsdag 23 juni 2010

Can't sleep when the sun goes down


Alltså vad har hänt med min dygnsrytm egentligen? Nu är klockan över 1 och jag är vaken såklart. Tror jag skyller på den finska sommaren som är så ljus på nätterna så man helt enkelt får fucked up dygnsrytm.

Idag har jag skött massa ärenden åt pappa, hjälpt mamma inför Juliennes konfirmation på lördag och testat mina gröna fingrar.
Det här blev resultatet:


Sen har jag spenderat hela min kväll på att göra mitt livs högst troligen mest omsorgsfulla och påkostade (inte prismässigt men tidsmässigt, det tog ungefär 6 timmar haha) present åt Sebastian som fyller 21 år idag (alltså igår då eftersom klockan har passerat midnatt...). Den blev så bäst och han kommer att bli överlycklig och ha ett fantastiskt minne för resten av hans liv. Ger man så får man tillbaks (då syftar jag på allt han har gett mig - och inte genom presenter alltså). Han ställer alltid upp för mig, finns alltid där och kommer alltid att göra det. Samtidigt som han är en av de få människor i mitt liv som i de livets tyngsta stunder fortfarande får mig att ha hopp för mänskligheten (läs: främst alla män). Det finns få människor i denna värld som är så snälla som honom. Jag avslöjar väl senare vad det är jag kommer att ge honom...

Inga kommentarer: