Instängd i en biltvätt-scenario

Idag har det varit en skön dag med mycket sol, vänner och t.o.m. lite kultur! Dagen började däremot inte så bra. Jag skulle till Vasa med min bil på service och mamma sa åt mig att jag måste åka och tvätta den före, så jag åkte iväg (sista minuten som vanligt såklart...) till Närpes nya biltvätt. När jag sitter i bilen och de där stora läskiga borstarna precis e på väg upp på min framruta så stannar hela maskinen och borstarna!! 

Som tur är har jag ju inte klaustrofobi, men blev nog lite rädd för maskinens nästa oförutsägbara steg med en jävligt stor borste 60 cm från mitt ansikte! Jag råkade veta att det finns en skylt med dejourstelefonnumret på, men förstås e ju maskinen i vägen! Jag modar upp mig och tänker smita ut genom framdörren som nu är helt plötsligt öppnas, MEN maskinen blockerar sidorna också!! 

Snabbt som bara den tillbaks i bilen så jag nu inte ska bli ihjälklämd! Så tittar jag runt mig lite mer och ser en dörr bakåt, så jag hoppar ut ur bilen och går ut genom den. (Observera, nu är det 45 minuter kvar tills jag ska vara i Vasa med bilen på service och sträckan Närpes-Vasa tar som ca. 55 minuter om man kör enligt hastighetsbegränsningarna.)

Jag ringer dejoursnumret och han som har biltvätten är på jobb i Vasa och ska ringa en som är i närheten som kan komma och släppa ut mig. Han ringer upp en stund senare och det visar sig att denna man som ska släppa ut min bil (nu är jag istället utlåst. Och min bil inlåst. Suck.) är i Teuva så biltvätts-pojkens mamma ska komma och släppa ut bilen istället. Klockan tickar och nu är det ca. 25 minuter kvar tills jag ska ska vara i Vasa... Men till sist kommer hans mamma och har med sig nyckeln så vi kommer in i biltvätten och enkelt kan trycka på en "öppna-dörr-knapp" på insidan. Som jag skulle kunna tryckt på för 25 minuter sedan bara jag inte gått ut och stängt dörren om mig. SUCK. Så då startar jag tillsist från Närpes 15 minuter före jag ska vara i Vasa. Ringer och säger att jag blir sen och lyckas ändå bara bli 15 minuter sen men körkortet i behåll! ;) 

När jag kommer insvischandes som en stormvind på Käyttöauto-kontoret så sitter världens snygging i servicedisken så jag blev på bra humör igen, hehe! Hoho, kom helt av mig när han var så snygg. Del av vår konversation: Han: "Å va va registreringsnumret?" Jag: "MMG...." (minns inte riktigt siffrorna på slutet så jag väntar ifall han inte kanske behöver dem och sneglar samtidigt ner på hans namnskylt...) Han: "Jaa, och sen?...*väntandes*" Jag: (fortfarande i mina egna tankar kisande i försök att tyda namnet på skylten) "Oj! Va? ööhh... 791 tror jag, heh heh...." PINSAMT. Nåja, stor skillnad, såg nu namnet till sist! ;) 

Sen har jag suttit och stekt som en äkta stekare (haha, årets wannabe-uttryck!) lite på Fondis uteservering idag också, och efter det har jag varit på Amarillo med Lina och ältat och vältat, filosoferat och diskuterat män och allt som har med män att göra och som vanligt inte kommit fram till något vettigt. Nåja, det får väl förbli livets stora mysterium. 

Efter det var vi på en teaterföreställning av Novias linje fysisk teater (åk 2); "Drömd - ett familjealbum". Speciell och lite urspårad föreställning men man fick ändå skratta högt flera gånger! Jätteduktiga aktörer fastän det bara går på andra året. Så då var man lite kulturell också så här en torsdags kväll!

Nu sitter jag och kollar ut över ett regnigt Vasa torg, lyssnar på Håkan Hellström och har det faktiskt riktigt skönt och mysigt med endast mig själv som sällskap. Funderar lite på varför man e så dålig på att uttrycka (eller "VARA TILLÅTEN" uttrycka) sina känslor... Det har som blivit nån typ av "trend" att vara cool, likgiltig och kall nuförtiden. Tänk så glad man blir om en kompis helt oväntat nån gång kramar om dig och säger att de tycker om dig! Eller om nån du har på gång med bara skippar det där med att vara svårflörtad och istället bara säger vad han/hon egentligen tycker om dig! Eller ett litet facebook-meddelande från någon som du inte träffat på länge där de skriver att de saknar dig och att du ska komma ihåg hur underbar du är! Sånt värmer. Mera kärlek åt folket!

Men herregud, hur långt blir det här inlägget egentligen?? Som ni märkt så bloggar jag kanske inte varenda dag, men när jag tar mig tid och gör det så gör jag det ordentligt, hehe! Hoppas det inte gör nåt! :) Ha det så bra nu mina vänner, jag tycker om er, kom ihåg det! Puss&kram

Till sist Håkan Hellströms låt "13" som jag dedikerar åt Kalle (min bästa vän som jag hade i Norge, fast han är egentligen fråooun Skåoune!) som alltid sjöng den här låten. 

"Jenkis... Skulle duuu råååna en baaank för oss tvåååå?" 

Och det e ju klart jag skulle!!! :) Saknar dig!